Anne Holt och julstämning

Foto: Piratförlaget

Deckaren jag skrev om i veckan, Hans Rosenfeldts och Michael Hjorts Det fördolda verkar vara spännande. Skogsmannen håller sig vaken i sena timmen och hinner läsa flera sidor innan John Blund kastar sig över honom. Han ska få läsa den i lugn och ro, men får lämna utlåtande om innehållet lite längre fram i boken.

Jag är ingen deckarfantast och eftersom jag inte har behov av spänning läser jag deckare av andra orsaker. Oftast miljöbeskrivningar eller årstidsstämningar. Det är därför jag har tagit fram Anne Holts Frukta inte från Piratförlaget som handlar om december 2008. Jag läste ett antal sidor och ångrade mig, inledningen med lik vid Aker Brygge var egentligen inget för mig. Men boken tilltalar ändå och jag är allt lite nyfiken på kriminologen Inger Johanne Vik och hennes kriminalkommissarie Yngvar Stubö. Och så är det ju det där med juletid och att jag tycker om att läsa böcker om denna årstid. Dessutom är jag nyfiken på grannlandet Norge. Man läser för lite från de kära grannländerna.

Jag ger boken chans ytterligare någon kväll. Fast egentligen ska man inte somna in med sådana ruskigheter, så det kan nog vara bra att toppa med ett par sidor livsljusa inredningsreportage innan läslampan släcks.

Har min blogg någon deckarfantast som läsare?

God söndagkväll!

Anne Holt

Frukta inte

Piratförlaget 2010

Rosendals Trädgård

Fotograf: Lena Koller


Rosendals Trädgård - ett år med trädgård och mat


Oh, en sådan där bok som man både vill läsa med detsamma och spara på! Jag har kikat och bläddrat och njutit, men riktigt fördjupat mig i denna härliga trädgårds- och årstidsbetrakelseläsning har jag inte gjort ännu. Det ska bli min belöning när jag städat fram hemmet igen. Efter en intensiv arbetsperiod tycker jag att det snart inte finns en ledig yta kvar att lägga saker på. Men när det mesta återkommit till givna platser, när jag förhoppningsvist sorterat bort en del pappershögar, fått ordning på tyger och garner och städat köket. Då ska jag tända brasa och sätta mig med Malou von Sivers år på Rosendal och drömma mig in i Lena Kollners vackra bilder. Men så långt kommer jag nog inte idag...

Fotograf: Lena Koller

Trädgårdsbild

Och kanske ska jag prova ett brödrecept från boken innan jag sätter mig till ro. Det kan jag nog hinna, för jag ser att det är ett tvådagars bröd; vatten och rågmjöl första dagen, bakning andra. Och smaksättning med rostade solrosfrön och hackade äpplen. Det ska bli spännande!

Vill ni ser fler bilder från boken?



Fotograf: Lena Koller
Pumpa med broccoli och kantareller

Fotograf: Lena Koller
Saffranspäron

Är det någon som lagat eller bakat efter några av bokens recept?





Hjorth & Rosenfeldt

Vi var på en härlig kväll i Bokhandeln i förra veckan.Samtal mellan Stadens Bokhandlare och författaren Hans Rosenfeldt. Läckra snittar, vin och cider.

Ny bok med hem som vi båda var ivriga att börja läsa. Skogsmannen fick första tjing eftersom jag vet att han somnar innan han ens hinner vända blad. Till dess läser jag Arkitekters Fritidshus, men den är så stor och tung att inte heller jag vänder så många blad innan jag ger upp. (Det är en fin bok, men jag ska se till att fortsättningsvis läsa den i mer upprätt tillstånd. Då återkommer jag till den här på bloggen.)



Hans Rosenfeldt är en högst ödmjukt charmerande snabbtänkt humoristisk människa. Men det har vi väl förstått efter Parlamentet & På Spåret på TV och På minuten på radion.

Kriminalromanen Det fördolda har Hans Rosenfeldt skrivit tillsammans med författarkollegan Hjorth. Jag har inte läst mer än de inledande sidorna, men finner deras skrivstil intressant. Korta meningar som Hans menar kommer av författarnas bakgrund som manusförfattare. Det är uppenbarligen fler än vi som tänker läsa vad detta nya deckarpar har skrivit, boken är på gång i 14 olika länder! Vad tycker ni som läst den redan?

Grattis Moore - Roger Moore

Bild: Norstedts förlag

Mitt namn är Moore - Roger Moore

En rolig titel för oss TV-nostalgiker eller hur? Såg i morgontidningen att Sir Roger Moore, skådespelare och filmproducent fyller år just i dag, så jag plockade fram hans memoarer som kom på svenska 2009. Helgonet, James Bond och UNICEF-ambassadör. Det är en fortfarande aktiv man, född 1927 som reser världen runt. Och boken då? Ja nu är det ett år sedan jag läste den och kanske nästan dags att läsa om den...  Jag kommer i alla fall ihåg att jag tyckte den var riktigt bra, en av de bättre i min memoarhylla faktiskt. En bok med trevliga bilder är det också.

Så Grattis i dag Moore - Roger Moore!



Mitt namn är Moore - Roger Moore
Norstedts 2009

Nio hus och en kyrka

                                                     

                              En Husräddarnas hjälte

Foto: Ingalill Snitt
Lars Sjöberg, ägare till Nio hus och en kyrka...

Foto: Ingalill Snitt
...tillika författare till Nio hus och en kyrka


Vissa titlar är så bra! Och det här är en av dem, visst blir man nyfiken! Särskilt  när man efter att ha läst några rader i den här stora boken förstår att det handlar om en envis museiman, konsthistoriker och dessutom hantverkskunnig praktiker som uppenbarligen hunnit med mer än vad många av oss andra skulle ens orka planera i teorin. 

Foto: Ingalill Snitt
Odenslunda


Under mer än 40 år har Lars Sjöberg, denne passionerade räddare av förfallna 1700- och 1800-talshus samlat på sig herrgårdar, slott och bruksmiljöer. Det började med Regnaholm som han och hustrun, också hon konsthistoriker köpte tillsammans med Sjöbergs d.ä och har fortsatt med herresäten som Ekensberg och Odenslunda.

Foto: Ingalill Snitt
 Leufsta exteriör 


För imponerade husbyggare och andra renoverare innebär den här boken beundran och inspiration för bevarandet av oersättliga kulturskatter och miljöer.

Foto: Ingalill Snitt
Leufsta

Lars Sjöberg är mannen bakom IKEAS 1700-talsserie. Den tillverkas inte längre, men lyckliga de som har en eller annan möbel i denna serie! Jag kommer ihåg hur förvånade vi blev då på 1990-talet över kombinationen kristallkrona och IKEA. När jag läser boken förstår jag att förlagan är den glittrande kronan på sidan 116 och 117, den hänger i författarens hem Odenslunda. I IKEAS 1700-talskollektion ingick också textilier, tryckta bomullstyger som reproduceras av Ljungbergs Textiltryckeri. Inspirerad läser jag på vidare på deras hemsida om kattun och sidendamast, om spända dörröverstycken och sidentäcken. Kanske det går att leta upp kollektionen, eller delar av,  för att titta och känna på dessa tyger...

Ekensberg
Foto: Ingalill Snitt

De underbara bilderna är tagna  av Ingalill Snitt. Hon har fångat stämningar och ljus och bidrar stort till att denna bok blir en bok man andäktigt bläddrar i. 1700-talsinredningsfans - här är en bok för oss!

Foto: Ingalill Snitt
Författaren in action

Nio hus och en kyrka
Svenska interiörer från 1700- och 1800-talen
Lars Sjöberg
Fotograf Ingalill Snitt
Norstedts

Liten roman men stor syskonkärlek

Franska Anna Gavalda - hon som skrivit Lyckan är en sällsam fågel och Tillsammans är man mindre ensam kom i augusti ut med En dag till skänks på svenska. Romanen har nästan det minsta format som tänkas kan. Jag  hade egentligen tänkt spara boken som väsklektyr. I stället för att kånka omkring på böcker modell större vilket av ingen anledning alls blivit lite av en specialitet för min utanför-hemmet-läsning. Men nu har jag läst boken ändå, den stod och lockade i hyllan. Så lätt för förra veckans febriga hand att hålla.

Boken handlar om tre vuxna syskon som på en hel del inledande sidor är på väg till ett släktbröllop någonstans i Frankrike. Väl där rymmer de  till det fjärde och yngsta syskonet som är fantasifull guide på gammalt slott på landsbygden. Romanen handlar om innerlig syskonkärlek där det inte riktigt finns plats för pedantiska svägerskan med taggarna utåt. Hon blir kvar där i bröllopskyrkan och jag undrar hur mannen ska kunna gottgöra henne för detta svek när de efter helgen återser varandra i Pariserhemmet. Om nu inte svägerskan/frun blivit så arg att hon flyttat. Men se detta förmäler inte historien.

Vad tycker ni andra som läst Anna Gavalda?

Den här veckan är både jag och händerna starka igen, så i nästa inlägg blir det kanske en Stoor tung bok. Till dess,
Glad Fredag!

Anna Gavalda
En dag till skänks
Albert Bonniers Förlag

Tunna skivor av Siw

Nästan varje gång vi åker förbi Landskrona och ser staden med det vackra gamla vattentornet kommer Siwans "Ingenting går uppemot Landskrona..." för mig och jag nynnar en liten stund där på motorvägen. Schlagerstjärnan Siw Malmkvist hör till soundtracket till min barndom och ungdom och en trevlig upptäckt är att den nyutgivna boken "Tunna skivor av mig" är skriven i typisk Siwanton. Författarinnan utbrister i ett och annat  "jäklar" vilket gör boken mer välgörande personlig än en del andra memoarer jag satt ögonen i på sistone.

Tunna skivor handlar om pigga Siw M:s barndom med alla syskon och en del busstreck i staden vid Öresund och naturligtvis om hennes långa karriär i musikvärldens Sverige och Tyskland. Jag hörde henne på P4 i går när hon var gäst hos Lotta Bromée. Radiolyssnarna fick önska sig Siwan-schlagers, bland annat den fina och melodiösa "Livet är fullt av avsked". Tack Siw för alla sånger och för din bok!



Tunna skivor av mig
Siw Malmkvist
Norstedts

Blomvärldens kastrater

Från en vårlig inköpstur till pelargonieväxthuset.

Så här i skarven mellan frodiga Mårbackapelargoner och gräddvita Julstjärnor är det dags att börja fundera på vad göra med de höga snåren av rosa pelargonior. Och var jag ska göra av dom! (Att funderingar har uppstått beror mest på att de inte längre är så frodiga.) Jag har försökt mig på lite olika förvaringssätt genom åren,  ljust och svalt sägs vara det optimala. Men hos oss blir ljust inte svalt och svalt blir lätt kallt. Iskallt. Som i gammalt stall på sommargården. Att ställa undan växter för vintervila i något mindre frekventerat rum här hemma stämmer inte med mina heminredningsideal och i källaren är det för varmt.

För att kanske få något nytt tips inledde jag dagen med Lasse Anrells Tankar om pelargoner. Men Lasse är mer inne på inglasad balkong och eftersom vår inte är inglasad, och för delen inte ens på plats, stämmer inte våra vinterförvaringsplaner. Men hans beskrivning av alltför gängliga inomhuspelargonior  gjorde min dag. "De där torra sakerna som ränner iväg på höjden och riktigt utstrålar kastratsångarens tråkighet.

Så en första omgång Mårbacka och Dronning Ingrid har jag nu burit ner i källaren. Kanske dessa tonårsgängliga krukväxter får en chans att ge ett vuxet intryck när nästa växtsäsong gör sitt intåg. Hur det nu ska gå till. För övervintring brukar innebära 50- 98 % risk för mina pelargonior att aldrig få återknyta kontakten med vare sig vårsol eller vattning.

I år ska jag nog åter prova att hänga upp pelargoniorna i ett mörkt utrymme, det kanske inte behöver vara svalt också? Förra hänga-pelargonieförsöket föll inte så väl ut, det vill jag bestämt påminna mig. Men jag kanske bara hängde dem åt fel håll? För hur var det, ska de hänga uppåt eller neråt?  Morgondagen får nog också inledas med en trevlig pelargonbok för att ge besked om det.

Vad har ni för pelargonieråd att dela med er av?

Så här kan det se ut när jag och Mårbackapelargoniorna trivs med varandra och sommaren.

Lasse Anrell

Tankar om Pelargoner

Natur och Kultur