Maj-Britt & Mars-Britt - Anne Holt skriver inte bara deckare

Barnboksdebut för Anne Holt!

Åttaåringarna Maj-Britt och Mars-Britt minner lite om barnen i Lotta på Bråkmakargatan eller kanske Madicken. Fast i den här norska boken är det i så fall mamman som är den svårkontrollerade och oberäkneliga... Hon som obekymrat provar ett nykonstruerat elektriskt sällskapsspel på nyinflyttade granntösen så att pappa barnläkaren får åka med henne till sjukhuset. Efter detta ett av de inledande äventyren följer en del andra häftigheter i boken med 14 kapitel. Det är mycket text och många fina teckningar av barnboksförfattarinnans namne och syssling, som alltså också heter Anne Holt.

Mars-Britt och Maj-Britts mamma är den livligare kombinationen, medan Maj-Britt, den eftertänksamma och lugna finner en gelike i den andra mamman, Anna som tillsammans med dottern Mars-Britt (som egentligen heter Victoria) bor i en äggformad husvagn på den förvildade granntomten. I gruppen ingår också världens största grand danois vid namn Rambo och en lillasyster. Juni heter hon och hon kissar lite varstans. I Maj-Britts dockpotta eller i garderoben.

När jag började läsa ur boken en eftermiddag för en grupp elever som stannade kvar i slöjdsalen visste jag inte att den används just i skolor i Norge. Förmodligen för budskapet i boken; att alla har rätt att vara på sitt speciella sätt. Maj-Britt som rodnar, den annorlunda  mamman som inte är tillräckligt tydlig med att hon älskar sin duktiga och lydiga dotter, och så Mars-Britt som inte vill ha prinsessrosa säng.

Mina skolbarn verkade uppskatta det de hörde och på barns vis uppmärksammade de logiken i Mars-Britts namn. Kan man heta som den ena månaden går det så klart bra med den andra också!

Bild: Piratförlaget

När Anne Holt inte skriver barnböcker är hon deckarförfattare. 1222 över havet och Frukta inte är två titlar i denna genre som står i min bokhylla.

Anne Holt & Anne Holt
Maj-Britt, Mars-Britt och Husvagnen
Lilla Piratförlaget

Nu har jag läst ut Anne Holts deckare!

Nu har jag läst ut Frukta inte, deckaren av Anne Holt. Eller kriminalromanen, för det är verkligen mer än en deckare. Efter den där första äckelchocken på sidan 30 hade jag funderingar på att låta läsningen av de fortsatta sidorna vara. Men nyfikenheten tog överhanden och nu är jag en god läsupplevelse rikare. För den här boken gav verkligen något. Personbeskrivningarna känns realistiska, och om än hotbilden och konspirationen är högst otäck känns de tyvärr också möjliga i denna värld där inga otäckheter är omöjliga.

Jag vet att Anne Holt är en beundrad och produktiv författare och tidigare har jag läst 1222 över havet. Om tågpassagerare som på grund av snöstorm blev isolerade på ett högfjällshotell. Den var lite trivsamt Maria Langsk i stilen, men Frukta icke är en större läsupplevelse.

Författarinnan låter skickligt läsaren vänta på fortsättningen om de enskilda romanpersonerna eftersom det är många parallella spår och personhistorier som ska följas. Efter ett tag kom jag dessutom på den roliga ordlek författaren sysslar med i skiftena mellan styckena i boken. Som ett stycke som avslutas med meningen  "Inger Johanne kände sig så småningom redo att gå och lägga sig." Nästa stycke inleds med " En kvinna stirrade ut genom ett fönster och visste inte om hon någonsin kulle kunna sova igen."

Ett annat exempel "Det är just det vi inte vet som vi har ont av." Nästa kapitel börjar  "Det allra värsta hade varit att inte veta..."  Eller "Någon skulle i varje fall bry sig om pojkens död." Vilket leder ordtransporten till nästa styckes första mening "Bry er inte om mig, sa Yngvar Stubö och viftade bort mannen."

Påskdeckare lär vara en tradition i Norge där ju denna deckare kommer från. Som sådan gavs boken ut i Sverige, men med tanke på all snön i miljöbeskrivningarna är den också högst lämplig som juldeckare. Och som julklapp till någon läsglad person kanske?

Frukta inte
Anne Holt
Piratförlaget, 2010

Anne Holt och julstämning

Foto: Piratförlaget

Deckaren jag skrev om i veckan, Hans Rosenfeldts och Michael Hjorts Det fördolda verkar vara spännande. Skogsmannen håller sig vaken i sena timmen och hinner läsa flera sidor innan John Blund kastar sig över honom. Han ska få läsa den i lugn och ro, men får lämna utlåtande om innehållet lite längre fram i boken.

Jag är ingen deckarfantast och eftersom jag inte har behov av spänning läser jag deckare av andra orsaker. Oftast miljöbeskrivningar eller årstidsstämningar. Det är därför jag har tagit fram Anne Holts Frukta inte från Piratförlaget som handlar om december 2008. Jag läste ett antal sidor och ångrade mig, inledningen med lik vid Aker Brygge var egentligen inget för mig. Men boken tilltalar ändå och jag är allt lite nyfiken på kriminologen Inger Johanne Vik och hennes kriminalkommissarie Yngvar Stubö. Och så är det ju det där med juletid och att jag tycker om att läsa böcker om denna årstid. Dessutom är jag nyfiken på grannlandet Norge. Man läser för lite från de kära grannländerna.

Jag ger boken chans ytterligare någon kväll. Fast egentligen ska man inte somna in med sådana ruskigheter, så det kan nog vara bra att toppa med ett par sidor livsljusa inredningsreportage innan läslampan släcks.

Har min blogg någon deckarfantast som läsare?

God söndagkväll!

Anne Holt

Frukta inte

Piratförlaget 2010

Två av vårens deckare

Det var nästan lite dumt att jag inte kunde låta bli att läsa den här boken, Postcard killers för några veckor sedan. Jag skulle bara titta lite snabbt i den. Och trots att jag i inledningen hade svårt att förstå vems bröstvårta och vilken man som hörde till rätt kvinna gav jag boken ändå en chans på några sidor till och upptäckte att det var en riktigt trevlig deckare. Som jag inte ville vänta med att läsa ut. Ja, då får man verkligen bortse från de hemska morden så klart. De gör ont i kropp och själ att läsa om, men det andra i boken, den förmedlade Stockholmskänslan, raskheten i förflyttningar och en viss romantik ger mig en association till Stig Trenters deckare en gång i tiden. (Fast hans böcker var extra speciella med gastronomiska beskrivningar av måltider där någon ur personnregistret snabbt trollade fram sådant som härligt dignande delikatesskex med drivor av kaviar och gravad lax.)

Boken handlar om en serie fruktansvärda mord på välbärgade unga människor på olika håll i Europa. Journalisten och forskaren Dessie Larsson på tidningen Aftonposten blir involverad och uppsökt av en ihärdig mordutredare från New York, Jacob Kanon. Och så sätter jakten på mördarna i gång med förnyad intensitet.

Boken finns också som ljudbok med Reine Brynolfsson som uppläsare.



Boken kom ut i början på den här boksäsongen och det lät allt lite spännande med två stora deckarförfattare från var sin sida av Atlanten som skriver en bok tillsammans. Svenska Liza Marklund och amerikanske James Patterson. Jag blir så klart nyfiken på vem som skrivit vad. Jag läste någonstans att den dråpliga schablonbilden av norrländsk bad guy är skriven av Liza Marklund och eftersom hon är norrländska själv har hon väl mandat att göra sådana personbeskrivningar.

Foto: Peter Jönsson

Jag rekommenderar boken och den hade utan tvekan platsat i sommarens bokkorg om jag bara inte redan läst den så nyligen. På deckarplatsen i korgen lägger jag i stället Anne Holts bok Frukta inte. Boken, som även den redan finns som ljudbok, har snöigt omslag och på baksidan läser jag att morden förekommer i juletid. Morden hoppar jag säkert över så mycket jag kan, men snön kan nog verka lämpligt avkylande en varm dag. Vi får väl se när det blir sommar och dags för all läsning!


Postcard killers
Liza Marklund
James Patterson
Piratförlaget

Hanne Holt
Frukta inte
Piratförlaget