Emma & Uno

                               
   Märta Tikkanen har skrivit en bok om sina morföräldrar:


  Emma & Uno
                                                                    -visst var det kärlek

Det här är en vacker bok. Omslaget är stilfullt med de fina porträtten på unga paret Emma och Uno Stadius. När de gifter sig i slutet av 1890-talet är Emma nyss fyllda 19 och Uno är 27. Det är en märklig kärlekssaga med huvudpersonerna:  en foglig kärleksfull kvinna och en man med stora visioner och ett ännu större ego. Familjens sex barn föds i rask följd och medan Uno mest uppehåller sig i Sverige, och startar folkhögskolor och andra storartade projekt som han antingen verkar bli avkopplad från eller tröttnar på, bor Emma med stora barnaskaran hos hennes snälle far på barndomsgården en bit från Helsingfors.


Märta Tikkanen har läst brev och annat material om och av sin släkt och väver ihop denna roman om kärlek med just kärlek och värme. Boken ger också ett litet hum om det elände och de umbäranden som finska folket fick utstå under olika krig och på grund av sin stora ryska granne. 


Jag blir arg när jag läser om Uno och hans oerhörda själviskhet. Men jag tycker om Märta Tikkanens sätt att skriva och kommer att hålla utkik efter några av hennes andra böcker. 


Märta Tikkanen


Emma &Uno
-visst var det kärlek
Forum (2010)

Marie Antoinette vid brasan

God fortsättning på julen! För än är det mycket kvar även om julsäsongen inte riktigt varar ända till påska, ens hos oss julälskare.

(Det har varit avbrott i bloggandet. Ni vet det där tekniska... Ja det var julbrådskan också, men ett antal timmar har därtill lagts  på support-samtal och egna försök med pannan i djupa veck. Det har nämligen blivit svårt att komma ut på nätet. Det behövs omstart och inte ens då är det säkert att det går. Högst irriterande och framför allt; så tidsödande! Men betraktar jag det hela som en ny rutin så kan jag nog hanka mig fram tills jag känner att det är absolut dags att lämna in datorn till Datorhjälten i Residensstaden.)

Hoppas er jul varit god! Här har vi njutit av solsken och snö, rödhake och blåmesar bland talgbollar och gyllene stjärnor i utegranen. Hyacinthdoft, julstämning, och julkalas. En stor del av klanen lyckligt samlad i barndomshemmet, om än äldsten med familj var konvalescenter hemma hos sig efter ilsken magsjuka. Nu satsar vi på efterlängtad familje-reunion till nyåret och håller tummarna för att alla är friska då.

Husets julfirande ungdomar har haft glada besök av vänner från  när och fjärran. Med glöggmys, trivsamma frukostar och risgrynsluncher har jag fått associationer till någon idyllisk gammal roman med olika generationers julfirande ute på landet. 

Just romaner har det annars inte blivit så mycket av, men när kostymfilmen om Marie Antoinette visades på TV häromkvällen plockade jag fram boken med samma namn.

 Det är en sådan bok jag tittar och läser lite i då och då när jag känner för lite österrikisk-fransk historia. En intressant biografi över denna österrikiska prinsessa som blev 14-årig brud till franske tronföljaren Louis-Auguste. Boken inleds helt naturligt med en skildring av Marie-Antoienettes barndom, där finns bilder på hennes kejserliga familj, hennes mor var den mäktiga kejsarinnan Maria Theresia. Där finns också bilder på kejserliga slott och jag tänkte mycket just på den här boken när vi under det gångna året besökte Wien och vandrade i imponerande slottssalar. 

- Titta! Det kan vara bakom just dom fönsterna Marie-Antoinette föddes år 1755! Kommer jag ihåg att jag exalterat pekade när vi promenerade omkring utanför Hofburgpalatset.

"

Marie-Antoinette, särskilt då inledningen, är en bok att rekommendera den historieintresserade inför eventuell Wienresa. 

Marie Antoinette

Antonia Fraser

Forum, 2001