torsdag 22 september 2011

Stickbok om yllepromenader

Hej på er!


Oj vad tiden går fort... Min intention är ju att göra inlägg bra mycket oftare än det blivit här på sistone. Bättring! säger jag till mig själv. 


Visserligen har jag förlagt mina läsglasögon, men eftersom det fungerar med mina vanliga också har jag naturligtvis fortsatt läsa. Den nya bok som ligger vid min sida här heter Sticka mera småvarmt av Johanna Wallin och är en mysig och inspirerande bok i septemberhösten. 


Jag är förtjust i den fina underrubriken Yllepromenader bland trottoarkanter och skogsdungar. Och när jag läser den stickande författarens förklaring blir jag ännu mer engagerad i boken. Jag förstår Johanna så väl när hon beskriver hur inspirationen till mönster kommer till henne i form av skuggan av ett staket mot husväggen eller under ett museibesök.


Bild: Norstedts


Boken inleds med goda råd och tydliga förklaringar om allt från räta maskor till hålvarvskanter och hur man trär pärlor på stickgarnet. Själv blev jag sugen på att börja sticka en snodd, det tror jag aldrig jag försökt. Men nu ska jag plocka fram ett lämpligt garn och lägga upp 5 maskor, vilket författaren anser vara max för att få snodden jämn. Genom att sticka varje varv på rätsidan blir snodden rund och slätstickad. Låter spännande! Jag fick en idé om att sticka en flera meter lång snodd att montera runt en vinterkudde till soffan. Vi får väl se...


I övrigt innehåller boken foton och beskrivningar på olika mössor och halsdukar, vantar, sockar och lite mer annorlunda stickalster som börsar och äppelplockare. 


Vad stickar ni inför vintern? Antar att de flesta stickerskor har större projekt på gång är jag med min snodd!


Sticka mera småvarmt
Johanna Wallin
Norstedts (2011)

tisdag 6 september 2011

Tantbok och tanttankar

Är jag tant?
Vill jag vara tant?

Frågor jag funderat på lite från och till sedan jag nyligen läst Elin Eks bok Supertanten.


Och funderat ännu lite mer på sedan jag varit hos Bonnier Fakta i Stockholm


 och njutit av en trevlig seneftermiddag tillsammans med andra bokglada i Bokcirkeln Snittar och realiteter.



Och sett och hört författarinnan, den charmerande entusiastiska och pratsamma Elin Ek själv presentera tankar ur och om sin bok och sitt tantskap. Boken handlar om tanter hon mött, recept, civilkurage och tanten som ett kulturarv att förvalta. Även för mig sant viktiga centrala livstankar.

Jag gläds åt och förstår så innerligt  Elins njutning av att plocka bär med familjen, att ta vara på det naturen ger, att sedan varje dag ta fram den njutningen och rikedomen i form av god sylt att servera och äta resten av årets dagar. Så där delar vi sannerligen tantskapet. Om det nu är det som är egentlig tantighet?


Vet ni vad! Jag tror jag ska ta och fundera lite till innan jag återkommer till både bok och min egen inställning i frågan. Under tiden lever jag  upp till en del av tantstatusen, enligt feministen Elin Eks kriterier. Jag ska nämligen baka bröd. Och plocka äpplen som sen ska bli till mos och äppelkakor. Tantigt -men  i positiv bemärkelse hoppas jag! -  för en del. Helt enkelt en "medfödd" naturlig självklar livsstil med kvalitet för mig.

Frågan är om den livstilen har etikett, och i så fall vilken?