onsdag 26 oktober 2011

Läslampa


Den här lampan för bokälskare finns på Bloominghome Company. Rätt charmig eller vad tycker ni?

Jag är inne i en intensiv - och rolig! -  arbetsperiod som gör att jag knappt hinner med vare sig blogg eller hushåll. Eller hälsa på så mycket hos andra bloggare. Men tack ni som tittar inom min sida! Snart ska jag skriva om boken om Kennedys som jag nästan läst ut.

Vet ni vad jag också ska göra? Jo se till att fixa ny surdeg... Min fina från Solhaga Stenugnsbageri är så uthungrad att jag inte ens vågar titta efter om där är liv kvar i burken.

På återseende!
EvaB

söndag 16 oktober 2011

Surdeg på gång!

Torsdag.




I morse betraktade jag vårt stora köksbord med andra ögon än de (= mina) som annars brukar önska slipning och inoljning av träskivorna med sin myckna familjehistoria. Visst brukar det förutom att vara vårt matbord också vara mitt bakbord, men inte förrän i går kväll fick jag höra att det för utbakning av bröd är en fördel med en inte alldeles slät träskiva. Med andra ord övergick vårt älskade köksbord från att utgöra irritationsobjekt till en brödbagerskas tillgång. 

Tack också för det, Solhaga Stenugnsbageri!



Nu har den här boken tagits ner från sin hylla.


 Foto: Klas Andersson
Norstedts


Bröd & kaffebröd
Jan Hedh
Foto: Klas Andersson
Norstedts (2009)



Genom samtal med redan frälsta surdegsbagare och framför allt genom gårdagskvällens fantastiska bakkurs på Solhaga i Slöinge kan jag äntligen tänka mig påbörja läsningen av den Hedska bakbibeln. Jag har ju närmast blivit avskräckt tidigare gånger jag öppnat pärmarna. Ska man baka med surdeg och inte har en civilingenjörs läggning eller utbildning ska man kanske börja med en enklare bok i ämnet? Därmed inte sagt att jag inte inser vilken fantastisk mäster och guru Jan Hedh är!



Bild: Solhaga Stenugnsbageri


Sara Wennerholm Solhaga Stenugnsbageri går själv utbildning för Jan Hed och till bageriets Gustav Fagermans bakgrund hör kända OlofViktors på Österlen ("bageriet med sura degar men glada bagare").


Brödkvällen på Solhaga inleddes med välkomnande te och kaffe. Och gott pålägg (från lokala producenter) på underbart smakrikt stenugnsbakat bröd. Det och den inledande teorin med presentation av bakredskap ...



... såväl som surdegarna i bageriet gav bara det valuta för kursavgiften.


 Men mer skulle komma!


Närkontakt med bröd och deg, formande av bullar och limpor, skårande av baguetter och korgjästa bröd.




Sara och Gustav delade generöst med sig av kunskap och tips och som kronan på verket fick vi varsin påse med surdegar på vete- respektive rågmjöl. Men inte nog med detta, också rejäla vita svällande degar kunde vi packa in i våra kylskåp när vi kom hem. Och till frukost kunde vi glädjas åt och välja bland de olika brödsorter vi fått hem i Solhagas bruna papperskassar och påsar.







-------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Nedan är vad jag bakade här hemma av en del av degen från Solhaga. Förutom några avlånga bröd blev det Timjansbullar till ärtsoppan.






Nu har jag fullt upp med att passa mina surdegar, men ska också göra ett försök att torka en del av det som jäser i kylskåpet. Som en reserv om jag skulle missa mata degarna med vatten och mjöl...


Är det någon som blir sugen på att gå en brödkurs hos Sara och Gustav, eller bara åka inom Slöinge för att köpa bästa brödet eller bullen när ni ändå har vägarna förbi? Här kommer länken till Solhaga Stenugnsbageri!

Är ni kära läsare surdegsfans? Vilket är ert bästa bröd?




fredag 7 oktober 2011

Bokstöd

Från HAPPYSthlm

Höststädning i bokhyllorna? I mina är det ständigt trångt, städat eller ej, så det är inga svårigheter att få böckerna att stå rakt, annars hade kanske bokstödet Hugo i gjutjärn funnit sin plats bland stickböcker, 1700-talshistoria och deckare.

God fredag önskar EvaB

söndag 2 oktober 2011

Damromanen Spill

Bild: Norstedts


När jag i all enkelhet steker upp goda rester till en söndagsmiddag för två kommer tankarna in på lundesiska skolflickan Heddas middag till 55-åriga faderns ära. I Damromanen Spill bjuds det salviakryddad kalvfärs med smak av riesling och citron i knaperstekta ankor.

(Fast när jag nu letar upp de matbeskrivande sidorna i boken reagerar jag för det jag inte märkte under den aktiva läsningen tidigare. Att det växelvis står ankor och änder. Tio ankor till femtiosju personer. 
Tunt skivade ankbröst talas det också om, och ankformad färs. Men i nästa stycke står "tio änder".
Änder är det också som duktiga dottern enligt boken dessförinnan två och två lagt på plåtar som ska in i ugnen. Det är visserligen bara en enda gång jag haft en and i min frys (till stekgrytan kom den inte för den ackompanjerades av den sorgesamma Vildandens sång varje gång jag tog i den frysta klumpen.) men den hade då inte räckt till 5.7 (57 st dividerat med10) ätande gäster. Alltså torde det i det här fallet röra sig om ankor. Som bör vara betydligt större än (både parkänder och) vildänder, eller hur?)

Författarinnan Sigrid Combüchen fick Augustpriset 2010 för den här romanen med de fint beskrivande meningarna. Jag har vikt hundöron för flera av dem. "Norr om  staden bågnade raps och säd skördefärdig på de stora dyningar av jord som är slätten."

Ett annat exempel på den njutbara och finputsade prosan är när chefen för syateljén alltför detaljerat motiverar ett uppdrag: Allt kunde varit sagt med tre ord och ett pekfinger men fru Borg-Whites röst snirklade vidare om slå och nivå, runt alla hörn och ut på alla balkonger och uppför alla trappor fastän Hedda redan stod färdig i tornet.

Men nu är det inte ankor, eleganta tyger eller beskrivningar av skånska slätten den här boken primärt berättar om. Det är en parallellhistoria, i nutiden om en författare som heter Sigrid Combüchen men inte är Sigrid Combüchen, om fiktiva brev från en Hedwig med barndomshem i Lund, och romanens huvudperson Hedda som växte upp i samma hus i lundensiska Professorsstaden. Hedda hade dessutom en självcentrerad far med magproblem, en vek mor med danskt ursprung, två äldre bröder och en yngre med tragiskt och kort levnadsöde. Flytt till Stockholm 1937 för utbildning i sömnad, orättvisa mellan syskonens utbildningsmöjligheter, chockartad inackorderingsupplevelse och het erotik med älskare i filmbranschen tillhör också bokens handling. Det är lätt att förflyttas till både Lund och Stockholm i läsningen. Och till 1930-talet. Författarinnan lyckas verkligen inge läsaren autentisk känsla för både stad och tid.

Spill finns i olika format, som inbunden, pocket, cd och e-bok.

I bokens korta efterord  står det om blå timmen på Finngatan. Att den till skillnad från författaren och trädgårdar och husen i boken existerar. Hoppas den infinner sig nästa gång jag kommer till Lund!



Sigrid Combüchen
Spill
En damroman
Norstedts (2010)