Bild: Albert Bonniers förlag
Här är boken där allt på omslaget skrivs med små bokstäver. Det har måhända en symbolisk förklaring som jag inte riktigt greppar. Fadevår är en sympatisk bok, men en bok som inte ger mig särskilt mycket. Fast det är klart, det är alltid roligt att läsa skildringar av en tidsepok man själv upplevt, författare Ekelund och jag är i stort sett jämnåriga barn av 50-talet. Fadevår är skriven i jag-form som den självbiografiska berättelse den är, och även om jag hoppar över fotbollsskildringarna är det ändå igenkännande läsning av olika ord och företeelser. Som musiken från den tiden. Beatles och Who och Fröken Fräken och Gamle Svarten. På 60-talet hette det Roliga timmen i skolan och man lyssnade på Tio i topp och läste Bildjournalen. Huvudpersonens kompisar pratar "mopediska", själv avslutar författaren varje kapitel med ett barnspråks-fadevår. Som "Fadevår, förlåt mej riktitt ordänklitt för allt detta."
fadevår
tack för ljuset!
fredrik ekelund
albert bonniers förlag, 2010 |
5 kommentarer:
Jag kommer! Jag skojar, men du vet så roligt jag skulle ha. En släktgård, där kan det finnas hur mycket som helst. Läser dina recensioner, just den här boken tror jag inte var för mig. Men hittade några du skrivit om tidigare.
Ha en fin vecka
Kramar
AnnaMaria
Hej Eva! Vilken fin blogg du har! Har aldrig varit inne på någon bokblogg förut, så svensklärare jag är:) Tack för glada kommentaren hos mig idag, jag blev så glad!
Ha det gott,
Charlotta
Fin Blogg :)
Bra Tips :)
Missa inte BLOGGPARTYT
på LÖRDAG
Ha det gott
Håkan
Jättefin blogg, så mycket bra om böcker. Jag är också en bokmal, om än något motsträvig, är uppväxt i ett hus där det finns bokhyllor i alla rum..
Återvänder hit igen!
Sophia
Hej igen Eva,
Vad gäller övervintring av rosmarin, är det inte helt lätt. Själv lyckas jag inget vidare. Vinterträdgård eller liknande utrymme som är frostfritt och ljust är förmodligen den magiska formeln:)
Ha det gott,
Charlotta
Skicka en kommentar